·

branch (EN)
substantiv, verb

substantiv “branch”

singular branch, plural branches
  1. gren
    The bird built its nest on a high branch.
  2. filial
    She deposited the money at the branch nearest her home.
  3. en del av något som avskiljer sig från en huvudsektion
    The road splits into two branches after the bridge.
  4. gren (inom vetenskap eller kunskap)
    Psychology is a branch of science that explores the human mind.
  5. gren (inom släkt)
    They belong to the Canadian branch of the family.
  6. (inom databehandling) en separat version av ett mjukvaruprojekt i versionskontroll
    The developers created a new branch to test the features.
  7. bäck
    They went fishing in the branch behind their farmhouse.

verb “branch”

infinitiv branch; han branches; preteritum branched; supinum branched; gerundium branching
  1. förgrena sig
    The river branches into multiple streams in the valley.
  2. att producera grenar (av en växt eller ett träd)
    The old oak tree has begun to branch again in spring.
  3. (i databehandling) att flytta till en annan del av ett program baserat på ett villkor
    The program branches to a new function when the user clicks the button.