·

tailgate (EN)
substantiv, verb

substantiv “tailgate”

singular tailgate, plural tailgates
  1. den gångjärnsförsedda brädan eller dörren på baksidan av ett fordon som kan öppnas nedåt för lastning och lossning
    He lowered the tailgate of his pickup truck to load the heavy boxes.
  2. (UK) den bakre dörren på en halvkombi.
    She opened the tailgate to put her groceries in the car.

verb “tailgate”

infinitiv tailgate; han tailgates; preteritum tailgated; supinum tailgated; gerundium tailgating
  1. köra farligt nära bakom ett annat fordon
    The impatient driver tailgated me all the way to the city.