·

dual (EN)
adjektiv, substantiv

adjektiv “dual”

grundform dual, ej graderbar
  1. dubbel
    The smartphone features a dual-camera system for better photo quality.
  2. dual (i grammatisk sammanhang)
    In Ancient Greek, nouns had a dual form to specifically denote two items, like two eyes or two hands.
  3. dual (i matematik och fysik, där två egenskaper eller koncept är relaterade så att den ena kan omvandlas till den andra)
    In quantum mechanics, particles have a dual nature, behaving both as particles and waves.
  4. dual (i linjär algebra, relaterad till ett rum bestående av alla linjära funktioner från ett annat rum)
    In linear algebra, the concept of duality is illustrated by how every vector space has a corresponding dual space consisting of all its linear functionals.

substantiv “dual”

singular dual, plural duals eller oräknebar
  1. dual (i geometri, en form som har samma antal sidor som en annan form har hörn, och vice versa)
    In geometry, the dodecahedron and the icosahedron are duals, with the number of faces and vertices swapped between them.
  2. dualfunktion (i matematik, en funktion relaterad till en vektor som involverar beräkning av produkten av den vektorn med en annan vektor)
    In our project, we explored how each vector in our dataset has a corresponding dual in the dual space, which we used to calculate inner products efficiently.